Japanska använder tre skriftsystem: Hiragana, Katakana och Kanji. Hiragana och Katakana har 46 tecken vardera, medan Kanji har tusentals tecken. Varje system används för olika ord och begrepp, vilket gör japanska komplext men mångsidigt.
Japanska Alfabetet Hiragana (ひらがな)
| Hiragana | Romaji | 🗣️ IPA | 🇸🇪 Svensk Uttal |
|---|---|---|---|
| あ | a | [a] | a |
| い | i | [i] | i |
| う | u | [ɯ] | u |
| え | e | [e] | e |
| お | o | [o] | o |
| か | ka | [ka] | ka |
| き | ki | [ki] | ki |
| く | ku | [kɯ] | ku |
| け | ke | [ke] | ke |
| こ | ko | [ko] | ko |
| さ | sa | [sa] | sa |
| し | shi | [ɕi] | shi |
| す | su | [sɯ] | su |
| せ | se | [se] | se |
| そ | so | [so] | so |
| た | ta | [ta] | ta |
| ち | chi | [tɕi] | tji |
| つ | tsu | [tsɯ] | tsu |
| て | te | [te] | te |
| と | to | [to] | to |
| な | na | [na] | na |
| に | ni | [ɲi] | ni |
| ぬ | nu | [nɯ] | nu |
| ね | ne | [ne] | ne |
| の | no | [no] | no |
| は | ha | [ha] | ha |
| ひ | hi | [çi] | hi |
| ふ | fu | [ɸɯ] | fu |
| へ | he | [he] | he |
| ほ | ho | [ho] | ho |
| ま | ma | [ma] | ma |
| み | mi | [mi] | mi |
| む | mu | [mɯ] | mu |
| め | me | [me] | me |
| も | mo | [mo] | mo |
| や | ya | [ja] | ja |
| ゆ | yu | [jɯ] | ju |
| よ | yo | [jo] | jo |
| ら | ra | [ɾa] | ra |
| り | ri | [ɾi] | ri |
| る | ru | [ɾɯ] | ru |
| れ | re | [ɾe] | re |
| ろ | ro | [ɾo] | ro |
| わ | wa | [wa] | wa |
| を | o (wo) | [o] | o |
| ん | n | [n] | n |
Japanska Alfabetet Katakana (カタカナ)
| Katakana | Romaji | 🗣️ IPA | 🇸🇪 Svensk Uttal |
|---|---|---|---|
| ア | a | [a] | a |
| イ | i | [i] | i |
| ウ | u | [ɯ] | u |
| エ | e | [e] | e |
| オ | o | [o] | o |
| カ | ka | [ka] | ka |
| キ | ki | [ki] | ki |
| ク | ku | [kɯ] | ku |
| ケ | ke | [ke] | ke |
| コ | ko | [ko] | ko |
| サ | sa | [sa] | sa |
| シ | shi | [ɕi] | shi |
| ス | su | [sɯ] | su |
| セ | se | [se] | se |
| ソ | so | [so] | so |
| タ | ta | [ta] | ta |
| チ | chi | [tɕi] | tji |
| ツ | tsu | [tsɯ] | tsu |
| テ | te | [te] | te |
| ト | to | [to] | to |
| ナ | na | [na] | na |
| ニ | ni | [ɲi] | ni |
| ヌ | nu | [nɯ] | nu |
| ネ | ne | [ne] | ne |
| ノ | no | [no] | no |
| ハ | ha | [ha] | ha |
| ヒ | hi | [çi] | hi |
| フ | fu | [ɸɯ] | fu |
| ヘ | he | [he] | he |
| ホ | ho | [ho] | ho |
| マ | ma | [ma] | ma |
| ミ | mi | [mi] | mi |
| ム | mu | [mɯ] | mu |
| メ | me | [me] | me |
| モ | mo | [mo] | mo |
| ヤ | ya | [ja] | ja |
| ユ | yu | [jɯ] | ju |
| ヨ | yo | [jo] | jo |
| ラ | ra | [ɾa] | ra |
| リ | ri | [ɾi] | ri |
| ル | ru | [ɾɯ] | ru |
| レ | re | [ɾe] | re |
| ロ | ro | [ɾo] | ro |
| ワ | wa | [wa] | wa |
| ヲ | o (wo) | [o] | o |
| ン | n | [n] | n |
Japanska Alfabetet Kanji (漢字)
Det japanska alfabetet Kanji har över 50 000 olika tecken vilket gör det svårt att samla alla här på sidan. Men här nedanför hittar du en en lista på svenska med de 100 vanligaste från det japanska alfabetet Kanji med svenskt uttal och betydelse.
| 🈶 Kanji | 🗣️ On’yomi (音読み) | 🗣️ Kun’yomi (訓読み) | 📖 Betydelse | 🇸🇪 Svensk Motsvarighet |
|---|---|---|---|---|
| 日 | nichi, jitsu | hi, bi | dag, sol | dag/sol |
| 一 | ichi | hito(tsu) | ett | ett |
| 国 | koku | kuni | land | land |
| 人 | jin, nin | hito | person | person |
| 年 | nen | toshi | år | år |
| 大 | dai, tai | oo(kii) | stor | stor |
| 十 | juu | too | tio | tio |
| 二 | ni | futa(tsu) | två | två |
| 本 | hon | moto | bok, ursprung | bok/ursprung |
| 中 | chuu | naka | mitt, inuti | mitt/inuti |
| 長 | chou | naga(i) | lång | lång |
| 出 | shutsu | de(ru) | att lämna | lämna |
| 三 | san | mi(tsu) | tre | tre |
| 時 | ji | toki | tid | tid |
| 行 | kou, gyou | i(ku) | att gå | gå |
| 見 | ken | mi(ru) | att se | se |
| 月 | getsu, gatsu | tsuki | månad, måne | månad/måne |
| 分 | bun, fun | wa(keru) | minut, del | minut/del |
| 後 | go, kou | ato, ushi(ro) | efter, bakom | efter/bakom |
| 前 | zen | mae | före | före |
| 生 | sei, shou | i(kiru), u(mu) | liv, födelse | liv/födelse |
| 五 | go | itsu(tsu) | fem | fem |
| 間 | kan, ken | aida | mellan | mellan |
| 上 | jou | ue | över | över |
| 東 | tou | higashi | öst | öst |
| 四 | shi | yon, yo(tsu) | fyra | fyra |
| 今 | kon, kin | ima | nu | nu |
| 金 | kin, kon | kane | guld, pengar | guld/pengar |
| 九 | kyuu, ku | kokono(tsu) | nio | nio |
| 入 | nyuu | i(ru), hai(ru) | att gå in | gå in |
| 学 | gaku | mana(bu) | studier | studera |
| 高 | kou | taka(i) | hög | hög |
| 円 | en | maru(i) | yen, cirkel | yen/cirkel |
| 子 | shi, su | ko | barn | barn |
| 外 | gai | soto | utanför | utanför |
| 八 | hachi | ya(tsu) | åtta | åtta |
| 六 | roku | mu(tsu) | sex | sex |
| 下 | ka, ge | shita | under | under |
| 来 | rai | ku(ru), kita(ru) | att komma | komma |
| 気 | ki, ke | – | ande, energi | energi |
| 小 | shou | chii(sai) | liten | liten |
| 七 | shichi | nana(tsu) | sju | sju |
| 山 | san | yama | berg | berg |
| 話 | wa | hanashi, hana(su) | samtal | samtal |
| 女 | jo, nyo | onna | kvinna | kvinna |
| 北 | hoku | kita | norr | norr |
| 午 | go | – | middag | middag |
| 百 | hyaku | – | hundra | hundra |
| 書 | sho | ka(ku) | att skriva | skriva |
| 先 | sen | saki | tidigare | tidigare |
| 名 | mei, myou | na | namn | namn |
| 川 | sen | kawa | flod | flod |
| 千 | sen | chi | tusen | tusen |
| 水 | sui | mizu | vatten | vatten |
| 半 | han | naka(ba) | halv | halv |
| 男 | dan, nan | otoko | man | man |
| 西 | sei, sai | nishi | väst | väst |
| 電 | den | – | elektricitet | el |
| 校 | kou | – | skola | skola |
| 語 | go | kata(ru) | språk, ord | språk |
| 土 | do, to | tsuchi | jord | jord |
| 木 | moku, boku | ki | träd | träd |
| 聞 | bun, mon | ki(ku) | att höra | höra |
| 食 | shoku, jiki | ta(beru) | att äta | äta |
| 車 | sha | kuruma | bil | bil |
| 何 | ka | nani, nan | vad | vad |
| 南 | nan | minami | syd | syd |
| 万 | man, ban | – | tiotusen | tiotusen |
| 母 | bo | haha | mor | mor |
| 白 | haku | shiro(i) | vit | vit |
| 天 | ten | ame, ama | himmel | himmel |
| 左 | sa | hidari | vänster | vänster |
| 父 | fu | chichi | far | far |
| 火 | ka | hi | eld | eld |
| 右 | u, yuu | migi | höger | höger |
| 友 | yuu | tomo | vän | vän |
| 少 | shou | suko(shi) | lite | lite |
| 止 | shi | to(maru) | att stoppa | stoppa |
| 体 | tai, tei | karada | kropp | kropp |
| 夜 | ya | yoru | natt | natt |
| 耳 | ji | mimi | öra | öra |
| 方 | hou | kata | riktning | riktning |
| 科 | ka | – | ämne, avdelning | ämne |
| 歩 | ho, bu | aru(ku) | att gå | gå |
| 実 | jitsu | mi | sanning | sanning |
| 動 | dou | ugo(ku) | rörelse | rörelse |
| 主 | shu, su | omo | huvud, ägare | ägare |
| 区 | ku | – | distrikt | distrikt |
| 計 | kei | haka(ru) | plan, mäta | mäta |
| 風 | fuu | kaze | vind | vind |
| 思 | shi | omo(u) | att tänka | tänka |
| 師 | shi | – | mästare | mästare |
| 林 | rin | hayashi | skog | skog |
| 光 | kou | hikari | ljus | ljus |
| 死 | shi | shi(nu) | död | död |
Skillnaden mellan On’yomi och Kun’yomi
I japanskan finns det två huvudsakliga uttalsformer för kanji-tecken: On’yomi och Kun’yomi.
- On’yomi (音読み) är den kinesiska läsningen av ett kanji-tecken och baseras på hur tecknet uttalas på kinesiska, även om det har anpassats till det japanska språkljudet. Denna läsning används oftast när kanji kombineras med andra kanji i sammansatta ord (kallade jukugo). Till exempel läses kanji-tecknet 本 (“bok” eller “ursprung”) som “hon” i On’yomi.
- Kun’yomi (訓読み) är den inhemska japanska läsningen av kanji och beskriver den ursprungliga betydelsen på japanska. Kun’yomi används främst när kanji står ensamt eller i enkla ord. Ett exempel är tecknet 見 (“att se”), som har Kun’yomi-läsningen “miru” på japanska.
Kort sagt används On’yomi-läsningen oftast i sammansatta ord, medan Kun’yomi-läsningen används i enkla, ursprungliga japanska ord.
